Utvecklingspolitiska kommissionen

Utvecklingspolitiska kommissionen är det enda organet i Finland som gör systematiska och breda uppföljningarna och utvärderingarna av Finlands utvecklingssamarbete och utvecklingspolitik. Statsrådet tillsätter Utvecklingspolitiska kommissionen för en regeringsperiod i taget. Medlemmarna består av riksdagspartierna, intresse- och frivilligorganisationer samt universitet som ingår i nätverket UniPID.

Utvecklingspolitiska kommissionens uppgifter och mål

Verksamhetsperiodens viktigaste mål:

Dessa målsättningar baserar sig på de huvudsakliga uppgifterna i utvecklingspolitiska kommissionens mandat: Att följa och övervaka verkställandet av Finlands utvecklingsåtaganden, främja utvecklingspolitikens kvalitet och långsiktighet samt stärka det utvecklingspolitiska samarbetet, ägarskapet och kunskapsbasen.

  • Mål 1: I det nationella genomförandet av Agenda 2030 finns en stark utvecklingspolitisk dimension som integreras till en permanent del av Finlands förvaltningsmodell för hållbar utveckling. Finland verkställer Agenda 2030 och de globala målen och rapporterar om sina åtgärder både i ljuset av sina nationella åtaganden för hållbar utveckling och sina utvecklingspolitiska förbindelser. I fortsättningen ska det i de samhälleliga åtagandena för hållbar utveckling ingå möjligheten att främja hållbar utveckling i utvecklingsländer.
  • Mål 2: EU:s utvecklingspolitik och koherensen mellan olika politikområden med tanke på hållbar utveckling övervakas i Finland. Utvecklingspolitiska kommissionen tar ställning till Finlands utvecklingspolitik i Europeiska unionen särskilt för att förbättra koherensen inom utvecklingspolitiken och andra politikområden i EU och i internationella förhandlingar där Finland deltar som medlem av EU. Områden som är viktiga för utvecklingspolitiska kommissionen är EU:s globala strategi, utvecklingsfinansieringen, åtgärder för att stärka den privata sektorn i utvecklingsländer (inklusive frågor som rör nationell och internationell beskattning och företagsansvar), migration och matsäkerhet.
  • Mål 3: Utvecklingspolitikens ställning stärks i det politiska beslutsfattandet. Finlands regering och riksdag får ta del av utvecklingspolitiska kommissionens utvärderingar om genomförandet av regeringsprogrammet och den utvecklingspolitiska redogörelsen varje år. Kommissionens rekommendationer förmedlas mer aktivt till beslutsfattarna. Utvärderingarna för åren 2017 och 2018 fokuserar på vissa teman och utvärderingen 2019 erbjuder en helhetsbedömning av arbetet under hela regeringsperioden. Genomförandet av utvecklingssamarbetet stöds genom lämplig styrning av utrikesministeriets arbete enligt kommissionens rekommendationer. Uppställandet av utrikespolitiska mål, allokerandet av resurser (inkl. 0,7 procent av BNI), verksamhetsprinciperna och modellerna utvecklas.
  • Mål 4: En lag eller en annan långsiktig grund för hållbar utveckling som stöd för utvecklingspolitiken och utvecklingssamarbetet. Ett utvecklingspolitiskt program som byts ut varje regeringsperiod tjänar inte de långsiktiga utvecklingspolitiska målen och erbjuder inte tillräcklig styrning för hur målen ska uppnås. Därför är det viktigt att huvudmålen – att minska fattigdom och ojämlikhet och främja hållbar utveckling – och de grundläggande värderingarna, verksamhetsprinciperna och de horisontella målsättningarna fastställs på en mer hållbar grund, till exempel i en lag om utvecklingssamarbete.
  • Mål 5: Samarbetet mellan olika aktörer för hållbar utveckling intensifieras och utvecklingspolitikens ägarskap och kunskapsbas stärks. Riksdagens stöd till utvecklingspolitiken stärks över partigränserna.