Både det förebyggande utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet behöver tillräckliga resurser

8.9.2016

Den akuta flyktingkrisen flyttar uppmärksamheten från det långsiktiga och förebyggande utvecklingssamarbetet till de allt större humanitära behoven. Det är inte en hållbar riktning. Båda hjälpformerna behöver tillräckliga resurser, framhåller Utvecklingspolitiska kommissionen.

Det finns för närvarande över 19,5 miljoner flyktingar registrerade av FN och 1,8 miljoner asylsökande. Därtill har över 38 miljoner människor blivit flyktingar i sitt eget land (UNHCR 2015). Det här antalet överskrider alla tidigare siffror och det håller på att stiga. Det är fattiga och konfliktdrabbade länder och regioner, som Afrikas horn och Syriens grannländer, som bär det tyngsta ansvaret för flyktingarna. Det internationella samfundets vilja och förmåga att reagera på situationen verkar oroväckande svag. Av det uppskattade behovet i FN:s nödappell har man till exempel endast kunnat finansiera hälften.

För närvarande behövs upp till 80 procent av det humanitära biståndet i konfliktområden. Klimatförändringen ökar emellertid antalet naturkatastrofer som kräver en allt större del av de knappa humanitära resurserna. Humanitära behov uppstår också till följd av befolkningstillväxt, ökad ojämlikhet, miljöns försvagade tillstånd, kampen om sinande naturresurser, den dåliga tillgången till mat och dålig förvaltning. Dessa faktorer orsakar instabilitet och konflikter. Det finns också en risk att akuta humanitära kriser blir kroniska.

Också utvecklingsländer där situationen är relativt stabil är ursprungsländer för migration. I framtiden kan situationen att bli allt svårare. FN har till exempel förutspått att folkmängden i Afrika söder om Sahara kommer att växa med en miljard människor före 2050. De ungas andel är redan nu rekordstor.

Utan tillräckliga utkomst- och utbildningsmöjligheter är det sannolikt att flyktingströmmarna blir ännu kraftigare. Därför är det nu viktigare än någonsin att utveckla landsbygden, skapa möjligheter till utkomst och utbildning, stödja ansvarsfull förvaltning av naturresurser, skapa flera människovärdiga arbetstillfällen och öka jämlikheten. Sexuell hälsa och rättigheter höjer människors livskvalitet och håller befolkningstillväxten i styr. Med hjälp av fredsbyggande och demokratiarbete skapas förutsättningar för stabila och fungerande samhällen. För att förbygga utanförskap och frustration som föder konflikter behövs respekt för de mänskliga rättigheterna, god förvaltning och ett aktivt civilsamhälle. Finland har förbundit sig till att främja dessa och verkställa FN:s Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Det långsiktiga utvecklingssamarbetet spelar en central roll i detta arbete och finansiering måste tryggas. Humanitär beredskap och riskhantering skyddar å sin sida de utvecklingsresultat som redan uppnåtts. Det är också viktigt att höja samhällens bärkraft och katastrofberedskap.

”Det finns inte tillräcklig förståelse för hur omfattande och brådskande den här utmaningen är. Finland måste hitta ett sätt att finansiera samarbete som stöder hållbar utveckling på lång sikt för att förebygga humanitära kriser. Samtidigt måste Finland svara mot det växande behovet av humanitärt bistånd”, konstaterar ordföranden för Utvecklingspolitiska kommissionen Aila Paloniemi (C).

  • Utvecklingspolitiska kommissionen föreslår att förbyggande utvecklingssamarbete i utvecklingsländer och akuta humanitära insatser ska ses som två skilda områden, med förståelse för deras inbördes relation. Utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet måste komplettera varandra bättre.
  • Finland måste trygga tillräckliga och ändamålsenliga resurser för de båda hjälpformerna. Regeringens omfattande nedskärningar undergräver resursbasen på ett oroväckande sätt.
  • Finland bör vara en aktiv medlem av EU och det internationella samfundet och arbeta för att finna lösningar på de kriser som orsakar flyktingskap.

Ytterligare uppgifter: Aila Paloniemi, ordförande, Utvecklingspolitiska kommissionen, tfn 050 511 3067 aila.paloniemi@eduskunta.fi, och Marikki Stocchetti, generalsekreterare, Utvecklingspolitiska kommissionen, tfn 050 525 864 marikki.stocchetti@formin.fi

Utvecklingspolitiska kommissionen är det enda organet i Finland som gör systematiska och breda uppföljningarna och utvärderingarna av Finlands utvecklingssamarbete och utvecklingspolitik. Statsrådet tillsätter Utvecklingspolitiska kommissionen för en regeringsperiod i taget. Medlemmarna består av riksdagspartierna, intresse- och frivilligorganisationer samt universitet som ingår i nätverket UniPID.

Tillbaka till arkivet